Livsmedelsförpackningar måste tänkas om: Ny EU-förordning på väg

Fram till 2030 kommer en ny EU-förordning att ställa betydligt strängare krav på förpackningar i hela livsmedelsbranschen. Innovationspecialisten Emelie Karlsson ser redan ett ökande omställningstryck – och menar att regleringen inte bara ska ses som en börda, utan som en möjlighet att tänka nytt kring förpackningar.

När EU:s kommande Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) träder i kraft på allvar 2030, får det långtgående konsekvenser för förpackningar i hela livsmedelsindustrin. Flera typer av förpackningar kommer att förbjudas, det införs en gräns för luft i paketeringen och kraven på återvinningsbarhet och materialval skärps avsevärt.

På förpackningsföretaget DS Smith märker man redan nu ett ökat intresse för att förstå och förbereda sig inför de nya reglerna. Enligt Emelie Karlsson, som jobbar med innovation och hållbarhet på DS Smith, bör alla företag i branschen påbörja sitt omställningsarbete redan idag.

“Det handlar inte bara om att följa reglerna. Det handlar om att framtidssäkra sin verksamhet och använda lagstiftningen som ett tillfälle att tänka nytt – kring material, produktion och logistik,” säger hon.

Förbud mot plast och krav på volym

 Förordningen innebär bland annat att frukt och grönt under 1,5 kg inte längre får säljas i plastförpackningar – om det inte är absolut nödvändigt, till exempel för hållbarheten. Dessutom förbjuds det att bunta ihop produkter med plast, såsom man ofta ser med sexpack ölburkar.

Ett annat centralt krav är att förpackningar för leveranser inte får innehålla mer än 50 % luft – något som särskilt kommer att påverka e-handel och matkassar. Slutligen måste minst 70 % av förpackningsmaterialet kunna återvinnas.

Konsumenterna står bakom förändringen  

Men skiftet till mer hållbara förpackningar drivs inte bara av reglering. Enligt färska siffror från DS Smith (2024) säger:

• 49 % av nordiska konsumenter att de skulle byta webbshop om en annan erbjuder produkter med mindre förpackningar.
• 33 % säger att de aktivt väljer produkter med så lite förpackning som möjligt.
• 24 % undviker plast helt.

“Det finns ett stort konsumentintresse för transparens och hållbarhet – även när det gäller förpackningar. Men de står inte och läser allt på butikshyllan. Därför måste det vara tydligt, enkelt och ärligt,” säger Emelie Karlsson.

Från komplexitet till konkurrensfördel  

För många företag kan de nya reglerna inledningsvis innebära dyrare lösningar och långa utvecklingsprocesser – i vissa fall krävs även investeringar i nya material eller produktionslinjer. Men Emelie Karlsson betonar att förordningen också kan vara en möjlighet att skapa något bättre:

“Man kanske inte sparar pengar på kort sikt – men man kan minska svinn, sänka transportkostnader och förbättra hållbarhetsprofilen. Det väger tungt både gentemot konsumenterna och i framtida avgiftssystem.”

Hon pekar på konkreta lösningar som redan idag gör skillnad:

• En sushibricka i tunn wellpapp istället för svart plast.
• Ett pappersbaserat bärhandtag för flaskor istället för plaststrips.
• Förpackningar som tar mindre plats men skyddar bättre vid transport.

“Vi ser det som vårt uppdrag att hjälpa våra kunder hitta lösningar som fungerar – tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt.”

Det första steget

Emelie Karlsson understryker att fem år går snabbt inom förpackningsutveckling, särskilt om det krävs produktionsförändringar. Hennes råd är tydligt:

“Börja med att prata med dina leverantörer. Få en överblick över vad som är mest brådskande och vad som kan justeras löpande. Och se det inte bara som en plikt – utan som en chans att förbättra både förpackningen och affären.”